På flygplanet så hade Justins crew bokat en egen del med avskärming mot andra resenärer. Jag sov i Justins knä nästan hela resan vilket var skönt då jag inte alls tycker om att flyga egentligen.

När vi landat så tog vi direkt en taxi till hotellet för att lämna av våra väskor. När taxichaffören förstod att det faktiskt var Justin Bieber som han körde så blev han helt till sig och bad honom att skriva sin autograf på ett litet papper som han skulle ge till sin dotter.

- Självklart! Svarade Justin och skrev ner sin autograf och gjorde ett litet hjärta.

- Du anar inte hur glad hon kommer bli! Det är hennes största dröm att få din autograf, hon kommer inte tro mig när jag säger att jag träffat dig! Sa chaffören helt uppspelt.

- Ahw! Vad gulligt! Hälsa henne att aldrig sluta tro på sina drömmar! Sa Justin och skrev nått mer på lappen. När han böjde sig fram och gav den till chaffören så såg jag att det stod "Never say never". Jag rös till och satte mig lite närmare Justin och la mitt huvud på hans axel samtidigt som jag funderadre på hur det är möjligt att ha en sådan fin personlighet som Justin faktiskt har. Att han bryr sig så mycket om sina fans är otroligt. Från och med den stunden så lovade jag mig själv att ta vara på varje liten sekund jag får med den här människan.

När vi kom till hotellet så checkade vi in och gick upp till vårat rum som vi delade med Marvin och Nick eftersom vi bara skulle vara här i två dagar. Vi la oss ner på dom två dubbelsängarna som stod i rummet och pratade i nån timme innan vi skulle ut och äta.

Nick var på ett hypat humör och hoppade runt överallt som en galning. Han tog tag i Marvin och slet honom upp från sängen.

- Marvin!!! Du är min "One less lonely BOY"! Skrek han glatt och började dansa runt honom och skämtsamt flörta.

Jag och Justin brast ut i skratt.

- Du är SJUK! Skrattade Marvin och försökte putta bort Nick som nu klängt sig fast på honom.

Vid det här laget så låg jag och Justin raklånga på golvet och skrattade så mycket så att vi knappt kunde andas

Vi gick upp på hotellrummet och killarna satte sig vid tvn och spelade lite medans jag kollade på. Efter tjugo minuter så kom Justin tillbaka.

- Hela hotellet är omringat av journalister. Var det första han sa och fortsatte:

- Det var en riktig kamp att ta sig in genom dörren.

- Jo vi vet... En man lyckades ta sig in på hotellet och kom fram till oss när vi åt frukost. Svarade Nick.

- Va? Vad sa han då? Frågade Justin.

- Han var mest intresserad av Emilia. Sa Marvin.

- Är du okej? Frågade Justin och kramade om mig.

- Jag vet hur krävande dom kan vara. Fortsatte han.

- Jag mår bra! Sa jag och skrattade till.

- Dom måste ha sätt oss igårkväll på stranden. Sa Justin.

Helt plötsligt ringde min mobil.

- Om det är okänt nummer så bör du inte svara. Från och med nu så borde du bara svara på telefonsamtal från nummer som du känner igen. Sa Nick och Justin höll med och nickade.

Jag la ner telefonen på bordet igen och struntade i att svara då det förmodligen var en journalist.

- Jag har blivit bokad till två intervjuer i New york i morgon så vi kommer flyga dit ikväll. Sa Justin.

- Bäst att packa då! Svarade Nick och Marvin och lämnade rummet.

- Då ringer jag min morbror och ber honom hämta mig. Sa jag.

- Okej.. Men bara så du vet så får du gärna följa med som sällskap. Det skulle göra mig glad. Svarade Justin och kollade på mig.

- Säkert? Förstör inte det med tanke på alla skriverier? Frågade jag förvånat.

- Det kommer skrivas om det här ändå, även om du är med eller inte, så det gör ingen skillnad.

- Men är det okej för ditt crew då? Frågade jag.

- Ja, du kommer överens bra med killarna. Det är bara mamma och Scooter som jag måste övertala, vilket kan bli svårt. Följ med över till min mammas rum så kan jag få presentera dig i alla fall.

- Nej men gud vad läskigt... Sa jag.
- Haha! Oroa dig inte! Sa Justin och skrattade.

Vi gick ut ur hotellrummet och ner i korridoren några meter och gick in i ett rum som var i stort sätt lika stor som Justins. Pattie stod i badrummet och fönade håret men när hon såg oss så stängde hon av.

- Hej, du måste vara Emilia? Sa hon och sträckte fram handen.

- Det stämmer bra det. Sa jag och log.

- Jag har hört om dig! Dock inte från min son.... Sa hon och gav Justin en skämtsam mördarblick.

Vi skrattade lite och sen frågade Pattie vart jag kom ifrån och vart förvånad när jag svarade Sverige. Sen var det Justins tur att förklara för henne att jag tappat min nyckel och att det skulle ta ett tag innan jag skulle få en ny. Tillslut så frågade han om jag kunde följa med till New York. Jag gick ut i korridoren för att låta dom vara ensamna men hörde ändå allt dom sa.

- Men Justin.. Vore inte det onödigt? Du måste koncentrera dig på dina intrevjuer i New York och promotion för NSN. Sa hon.

- En sak är säker och det är att jag kommer ha dubbelt så mycket energi till allt det där om Emilia följer med. Jag blir glad av henne.

- Du känner henne knappt. Svarade Pattie.

- Nej men jag känner henne tillräckligt för att veta att hon gör mig glad. Sa Justin bestämt.

- Jaja... Om du säger det så. Du får ta detta med Scooter själv. Jag blandar mig inte i. Men hälsa att jag tyckte att hon var jätte söt och trevlig. Sa Pattie och fortsatte sedan att föna håret.¨

Justin kom ut ur rummet och gjorde tummen upp och la sin hand om min midja och började gå.

- Du hänger med! Sa han och drog mig närmare.

- Awesome! Sa jag och skrattade.

När vi kom tillbaka till hotellrummet så ringde jag upp min morbror och frågade honom om han på nått sätt kunde ta sig in i lägenheten och packa lite kläder åt mig. Först gick han inte med på att jag ens skulle åka, men jag övertalade honom och han lovade att lämna väskan i lobbyn.

- Jag är glad att du följer med. Verkligen jätte glad. Sa Justin när jag lagt på.

- Vad söt du är, jag är också glad. Jag trivs i din närhet! Sa jag och log.

Han gick fram till mig och smekte mig på kinden. Jag kände hur jag blev högröd i ansiktet och kollade ner i marken samtidigt som jag skrattade lite.
Han satte handen under min haka och lyfte upp mitt ansikte igen. Jag kollade in i hans ögon och kände hur det sög till i magen. Tillslut så böjde jag mig fram och våra läppar möttes. Vi stod där ett tag och bara pussade varandra om och om igen. Fjärliarna dansade runt i min mage och allt kändes så bra. Efter det lilla genombrottet så kunde vi inte låta bli varandra. Vi var i närheten av varandra konstant dom resterande timmarna innan vi skulle åka till flygplatsen. Om vi inte stod och kramades så var våra händer sammaflätade hela tiden. Killarna som kommit över för att ha en liten tv-spels duell satt bara och skrattade åt oss.

Runt kl åtta så gick jag ner till lobbyn och hämtade ut min väska ur receptsionen där Micke lämnat den lite tidigare. Jag tog med den upp på rummet och skulle byta om. När jag öppnade väskan så låg det en lapp där i där Micke skrivit: "Oroa dig inte för din mamma. Jag sköter det. Ha det så bra tjejen! När du kommer tillbaka så hoppas jag att du får en ny nyckel! Kram från världen bästa morbror!". Jag kunde inte låta bli att le åt det han skrivit och var riktigt tacksam över hans hjälp.
Jag tog sen på mig en grå skön tröja och ett par svarta jeans. Hyffsad flyg-outfit, det fick duga.

                      
                                                                        Emilias kläder.


Justin tog mig sedan i handen och vi gick ner till Lobbyn där resten av gänget väntade. En bil som skulle köra oss till flygplatsen hade kört fram till hotellets entré. Det var bara några journalister kvar där utanför, men alla började fota och skrika frågor när vi gick ut. En paparazzi lyckades komma ivägen för oss och började fota mig en decimeter från min ansikte. Kenny puttade snabbt undan han, men det var en skum känsla hela grejen. Jag hade aldrig varit med om något liknande och allt hände så fort. När vi kommit in i bilen så tog justin min hand.

- Jag är ledsen att dom beter sig sådär. Säg till om det blir för mycket. Sa han.
Pattie satte sig i bilen och klappade mig på axeln.
- Man vänjer sig. Nonchalera dom bara! Sa hon och log vänligt.

När vi kom fram till LAX så var det även några fotografer där.
- Hur vet dom att du ska komma hit? Frågade jag Justin.
- Det är alltid nån som läcker ut det. Personen som har tagit emot bokningen eller liknande, det är ju lite smygreklam för deras flygplats att det tas massa bilder när jag går här, så dom tjänar på det. Sa Justin.
Jag nickade till svars och sen klev vi ur bilen. Vi skyndade oss fort in till flygplatsen och checkade sedan in.

       
                                                                 Justin i incheckningen

Månen var så stark och lös upp hela rummet. Vi låg tysta i ca tio minuter.

- Tack för att du låter mig sova här. Sa jag i en viskning för att inte väcka honom om han redan sov. Det tog några sekunder innan han tillslut svarade lika tyst tillbaka:

- Finns inte en chans i världen att jag sulle ha lämnat dig där. Och så vände han sig om mot mitt håll och våra ögon möttes. Jag sa ingenting utan log bara. Han sträckte sig över till min sida av sängen och drog en hårslinga ur mitt ansikte.

- Sov gott Emilia. Sa han.

- Du med. Svarade jag och stängde ögonen men kunde ändå inte somna. Jag nöp mig själv i armen några gånger för att se om detta var en dröm eller inte. Det kändes så overkligt. Jag kollade åt Justins håll. Han låg och sov djupt och andades tungt. Han är precis som vem som helst. En helt vanlig människa. Så vanlig men ändå så speciell. Tänkte jag.

Tillslut så måste jag ha somnat för jag blev väckt morgonen där efter utav Justin som stod påklädd och nyduschad.

- Jag förstår inte hur du kan sova så djupt. Jag har stökat runt som tusan men du har bara sovit och sovit. Sa han och skrattade när han äntligen fått liv i mig.

- Oj förlåt! Har jag brottom? Svarade jag yrvaket och satte mig upp.

- Nej nej, ta det lugnt. Jag ska på en intervju men kommer tillbaka om tre timmar max. Känn dig som hemma, ta en dusch och ät lite frukost. Jag kommer tillbaka snart. Sa han och log.

- Okej. Svarade jag och la mig ner igen.

- Tröttis! Sa han och skrattade samtidigt som han lämnade hotellrummet.

jag låg och halvsov ett tag till men blev sen väckt utav att min telefon ringde. Det var Sofia.

- Heeeej girlie! Vad gör du? Frågade hon glatt.

- Du kommer aldrig tro mig...... Sa jag och berättade sedan om dejten med Justin och sen att jag fick sova över hos honom för att jag tappat nyckeln.

- Ditt lyxbarn!! Skrek Sofia till svars.

- Jag blir egentligen inte så chockad för man såg så tydligt hur han kollade på dig. Sa hon sen och skrattade.

- Äsch sluta! Sa jag generat.

- Det är sant Emilia! Men här kommer världens kanske mest töntiga fråga.... Hur är det att pussa hans läppar??  Sa hon och fnittrade.

- Det kommer jag berätta så fort jag vet! Svarade jag och skrattade.

Vi pratade ett tag till men la tillslut på. Direkt efter så provade jag att ringa min morbror igen.

- Ja hallå. Svarade Micke yrvaket.

- Varför svarade du inte igår? Sa jag direkt.

- Jadu, jag sov nog. Jag har jobbat så otroligt mycket dom senaste dagarna. Svarade han.

- Okej... Bara så du vet så har jag... Eh... Tappat min portnyckel... Sa jag och väntade med spänning på hans svar.

- Men... Emilia!! Jag sa ju..

- Ja jag vet vad du sa! Men jag gjorde det inte direkt med flit. Förlåt. Sa jag.

- Aja... Vart är du nu då?? Frågade han.

- Ehm... I Justins hotellrum.

- What? Justin vem? Sa han med högre röst.

Jag hann inte svara innan an fortsatte.

- Åh Emilia... Herregud.. Din mamma kommer bli galen om hon får veta att du sovit över hos en helt okänd kille för att du tappat din nyckel. Sa han med trött röst.

- Justin Bieber. Alltså inte helt okänd. Svarade jag.

- Justin Bieber? Ska jag tro på att du sovit över hos Justin Bieber?

- Ja.

- Dra nån bättre ursäkt nästa gång. Du är så söt. Sa han och skrattade lite.

Jag suckade till svars.

- Vadå? Är du seriös? Har du sovit hos Justin Bieber? Sa han förvånat.

- Svar ja. Men nu måste jag lägga på, jag ska äta frukost. Ring mig när det har fixat sig med en ny nyckel. Jag orkade inte höra hans svar så jag la på.

Jag gick och tog en lång skön dusch och gjorde mig sedan i ordning. Håret satte jag upp i en toffs och klänningen som jag haft kvällen innan fick åka på igen. Det var fint väder och solen sken. Jag tog hissen ner till hotellresturangen och plockade på mig massa god frukt och en macka. När jag skulle sätta mig så såg jag Marvin och Nick vid en bord lite längre bort så jag gick dit.

- Nej men vem har vi här då, är det inte tv-spels legenden? Sa Marvin och log.

- Är det okej om jag sätter mig? Frågade jag och skrattade.

- Slå dig ner du! Sa dom båda i kör.

När vi suttit där ett tag och pratat så kom det fram en medelålders man och sa:

- Hej! Jag kommer från E! och vill bara ställa lite frågor till dig.

Både Nick och Marvin reste sig upp och visade att jag skulle göra detsamma och började sen gå mot hissarna.

- Dejatar du Justin? Vad heter du? Hur gammal är du? Planerar ni bröllop? Frågade mannen i rekordfart.

Jag kollade bara på honom med höjda ögonbryn. Nick tog tag i min arm och drog med mig in i hissen. Journalisten hann fråga tusen frågor till innan dörrarna stängdes.

- Jaha, då var det officiellt. Bara att vänja dig från och med nu! Sa Marvin.

- Vadå? Frågade jag förvirrat.

- Det har antagligen kommit ut att du träffar Justin. Sa dom båda och skrattade lite.

Vi satt tysta ett tag och bara njöt av ögonblicket tills vi tillslut reste på oss och gick och satte oss i bilen. Radion var igång och helt plötsligt började " Miley Cyrus - Who owns my heart" spelas.

- Åh, älskar den här låten! Sa jag och böjde mig fram och höjde lite.

- Så du diggar Miley? Frågade Justin nyfiket.

- Hon är helt fantastisk, jag avgudar henne! Sa jag.

- Jag håller helt med dig! Sa han och höjde lite till.

När vi närmade oss min lägenhet så började jag rota i väskan efter portnyckeln, men jag hittade den inte. Jag vände hela väskan utochin så att alla grejer flög ut i mitt knä.

- Vad gör du egentligen? Frågade Justin och skrattade samtidigt som han kollade på högen i mitt knä som för mesta dels innehöll kläder, smink och smycken.

- Jag hittar inte min portnyckel. Du anar inte hur körd jag är om jag har tappat den!! Sa jag samtidigt som jag hörde Mickes ord eka i mitt huvudud, "Tappa inte bort den här Emilia, det kan ta flera veckor innan du får en ny!".

- Vill du att vi ska åka tillbaka och se om den ligger någonstans på stranden? Frågade Justin och la en hand på min axel.

- Nej... Det är nog ingen idé, den ligger nog under sand så att man ändå inte ser den. Jag provar att ringa min morbror för att se om jag kan sova där. Svarade jag och gick ut ur bilen medans jag slog in Mickes nummer. Flera signaler gick fram men inget svar. Jag provade igen, igen och igen, men fortfarande inget svar.

- Det ser mörkt ut... Du kan åka, det är lugnt, nångång lär han ju svara! Sa jag.

- Du förstår väl att jag inte kan lämna dig här helt själv? Mitt ute på gatan liksom... Svarade Justin.

- Nej men.. Det är lugnt alltså jag lö..... Mer hann jag inte säger innan Justin avbröt mig.

- Emilia, hoppa in i bilen igen. Nu. Sa han och menade det verkligen.

Jag satte mig i bilen och han gjorde en usväng och åkte in mot stan igen.

- Men hur gör vi nu då? Vart ska vi? Frågade jag förvirrat.

- Det löser sig, jag har en soffa på mitt hotellrum. Svarade han och började leta parkeringsplats.

När vi kom in i lobbyn så ringde Justin ner två av sina dansare för att förklara läget.

- Så ja... Berätta inte för mamma, hon skulle inte gilla det här. Sa han när han berättat hela storyn.

- Det är lugnt bro! Sa Nick och vände sig sen åt mig.

- Men om du slår mig en gång till när vi spelar tvspel så får du sova någon annanstans i natt! Sa han och skrattade, vilket Justin och Michael också gjorde.

- Vi får väl se! Sa jag skrytsamt på skämt och började även jag att skratta.

Vi gick upp till våningen rummet låg på och sen öppnade Justin dörren och sa:

- Damerna först!

Nick klämde sig förbi oss i dörren och gick in.

- Ja juste, jag glömde säga det att Nick heter egentligen Nicki! Sa Justin och menade på att Nick gick in när han sa damerna först.

- Aha, kanske därför jag vann över honom då! Svarade jag och kollade på Nick för att se hans reaktion.

- I hate you.... I really hate you! Sa han och låtsades bli ledsen.

Jag tog några steg in och såg att Justins hotellrum inte var något "rum" utan det var mer som en hel lägenhet. Det fanns vardagsrum, sovrum och hela två toaletter plus en stor balkong.

- Oj..... Sa jag och tog yttligare några steg in för att inspektera rummen.

- Do you like it? Frågade Justin och log.

- Eh... JA! Svarade jag snabbt.

- Bor du här helt själv?

- Nja... Oftast så sover nån i crewet här med mig, eller min mamma, jag är för social för att vara ensam haha. Svarade han samtidigt som han puffade upp med massa kuddar i soffan och satte sig.

- Nick!! Dra igång nått skönt spel! Ropade han till Nick som kom ut från det ena badrummet.

- Pax för att inte möta Emilia... Svarade Nick och började koppla in lite sladdar.

Jag satte mig bredvid Justin i soffan.

- Oroa dig inte, jag är för trött för att spela... Jag är fortfarande jetlaggad tror jag! Svarade jag och gäspade stort.

- Om du vill så kan du gå in och lägga dig i sängen. Sa Justin.

- Nej det är lugnt, jag håller mig vaken. Jag vill se er spöa Nick när ni spelar! Sa jag och skrattade.

- Så ska det låta! Svarade Justin och så började dom spela. Det tog dock inte länge innan jag somnade med huvudet på Justins axel. Efter två timmar vaknade jag upp av att killarna lämnade hotellrummet och stängde dörren.

- Du var visst väldigt trött. Sa Justin och smålog.

- Ja förlåt om jag var osocial! Svarade jag och reste på mig från soffan.

- Ingen fara. Du var så söt så när du låg där och snarkade! Sa Justin och drog sin hand över min rygg samtidigt som han började gå mot hallen för att hämta sin väska.

- VA? Snarkade jag? Ropade jag oroligt efter honom.

- Haha... Nejdå! Don't worry! Svarade han och skrattade.

Han gick in till sovrummet och jag följde efter för att säga godnatt. När jag kom in så stod han där utan tröja och höll på att byta om. Jag vart stel som en pinne i kroppen och sa:

- Oj.. Hehe.. Förlåt... Jag skulle bara säga godnatt. Så eh.. Ja.. Godnatt! Och så vände jag mig om och började gå mot vardagsrummet igen.

Jag hörde hur justin började skratta och ropade sedan på mig att det var lugnt och att jag kunde komma tillbaka.

- Du behöver inte sova på soffan. Sängen är stor nog åt oss båda och vi ska bara sova. Om det känns obekvämt så kan jag ta soffan och du sängen. Sa han när jag kommit in i rummet igen.

- Okej.. Nej du behöver inte ta soffan, det är lugnt. Svarade jag.

Han nickade och så började han ta av sig sina jeans. Jag vände mig om av ren reflex men kom sen på mig själv att jag betedde mig lite överdrivet. Ta dig samman, herregud. Sa jag tyst åt mig själv och vände mig sedan om. Justin stod och kollade på mig och brast sedan ut i skratt.

- Du är så rolig! Sa han och lyfte sedan på täcket och la sig i sängen.

- Eh kan jag.. Typ låna..

- Du kan ta en tröja från den stora svarta väska i hörnet. Sa han och avslutade min mening. Jag gick fram till väskan och tog fram en stor vit t-shirt som jag sedan bytte om till och kröp sen ner under täcket.

Nästa morgon så vaknade jag riktigt tidigt, kanske pågrund utav nervositeten eller kanske pågrund utav att jag fortfarande hade jetlag.
Jag gick i alla fall upp och gjorde i ordning en riktigt stor frukost och satte mig med laptopen i soffan. Utanför fönstret så lös solen starkt. Jag öppnade ett fönster och andades in ett djupt andetag. Jag vet inte vad det är med luften här men det luktade så annorlunda mot Sverige. De luktade USA och jag kunde inte ungå att tycka om det.

Efter ett tag så ringde Ella upp mig på skype. Hemma i Sverige så var klockan nio på kvällen. Ella berättade att hon och tjejerna skulle på en grillfest nere vid badet några 100 meter från mitt hus. Det gick en våg av ångest igenom min kropp och jag började tänka på hur mycket jag saknade mina vänner, min familj och Sverige. Men så kom jag på mig själv att jag inte har någonting att klaga på alls.

- Ella... Jag bara måste berätta det här, men det måste stanna mellan oss! Sa jag.

- Vadå? Svarade Ella nyfiket.

- Jag ska på dejt om exakt två timmar. Sa jag och kollade extra noga på dataskärmen för att se hennes reaktion.

- Skämtar du?? Vad kul! Äntligen ska Em få sig en lover!! Ropade Ella rätt ut.

Jag skrattade lite och tänkte precis öppna munnen för att fortsätta.

- Men hallå? Vem är den lycklige då? Du måste berätta nu vem som lyckats bjuda ut dig, jag vet ju hur svår du är när det kommer till killar! Sa Ella och flyttade sig närmare skärmen.

- Ehm ja... Det är ju just det.... Du kommer inte riktigt tro mig! Sa jag lite osäkert.

- Emilia Adams, berätta. Sa hon och spände ögonen i mig genom dataskärmen. Hon använde alltid hela mitt namn i seriösa ögonblick.

- Det är Justin Bieber! Svarade jag och skrattade lite försiktigt.

Ellas ansiktsuttryck hann byta skepnap säkert 10 gånger innan hon tillslut brast ut i ett gapskratt.

- Du är Rolig du Em! Sa hon skrattandes. Men jag har faktiskt inte tid för sånt här skojeri, jag har brottom. Vi hörs! Love you. Var det sista hon sa och klick så hade hon stängt ner vårat samtal.

Jag stängde igen datorn och gick in i badrummet. Jag vet inte vad det var men jag kände mig nere, jag trodde inte att Ella skulle bete sig sådär. Hon brukade alltid kunna se på mig om det är allvar, tänkte jag och klev in i duschen.

När jag duschat klart så hade jag en halvtimme på mig innan Justin skulle komma och hämta mig så jag borstade bara igenom håret lite snabbt och lät det självtorka, det brukade bli finast då med lite självfall. Sen sminkade jag mig lätt med lite bronzing powder för att framhäva solbrännan, sen ett par drag mascara på mina långa ögonfransar och så avslutade jag med ett fruktigt läppglands som gav läpparna precis rätt lyster. Efter det drog jag på mig en söt vit sommarklänning som jag fått från min morbros klädsbutik.

                   　
                                                                   Emilias klänning.

Prick klockan två var jag klar och tog min väska, stoppade ner det nödvändigaste och gick sedan ner och ställde mig utanför lägenheten. Det dröjde inte länge innan en lagom stor svart bil rullade in till trottoaren. Jag öppnade dörren och såg Justins leénde det första jag gjorde.

- Wow.... Inte illa. Sa han och skrattade till.

- Vad menar du? Frågade jag.

- Ingenting haha. Svarade han och bytte snabbt samtalsämne.

Det tog inte så lång tid att åka till stället Justin pratat om. Vi parkerade bilen och gick sen in och satte oss och fick våra menyer. Justin drog menyn ur min hand och sa:

- Låt mig överraska dig, du kommer inte bli besviken! Sa han och blinkade till med ena ögat.

- Bring it! Sa jag och skrattade.

Efter en stund så kom servitrisen in med säkert 15 olika tallrikar med olika smaker på pannkakor och tillbehör. Jag satt bara och gapade.

- Visste väll att du skulle gilla det! Who's the man? Sa Justin skämtsamt.

- Haha... Jadu, det är svårt att göra mig besviken när du beställde in precis allt på menyn liksom! Sa jag samtidigt som jag skrattade och kollade på honom. Han log och höjde på ögonbrynen.

- Okej... you're the man! Sa jag och låtsades tvinga fram det.

- Så ska det låta! Svarade han och skrattade och sen började vi äta. Vi åt, åt och åt, ända tills jag kände att jag skulle spy om jag stoppade i mig något mer.

- Nå vad sägs om att åka härifrån? Jag har ett ställe till som jag vill visa dig! Sa Justin.

- Jag är rädd för att jag inte kommer kunna röra mig här ifrån... Svarade jag.

- Vi rullar här ifrån, det funkar alltid. Sa Justin och skrattade innan han fortsatte:

- Kom nu, jag bär dig om det är så illa! Och så tog han tag i min arm och drog mig upp från stolen.



                                    
                                                The original pancake house, där Emilia och Justin åt

Vi satte oss i bilen och Justin körde oss cirka 15 min ut från staden.

- Vart ska vi? Jag är nyfiken! Sa jag ivrigt.

- Vi ska till den absolut finaste stranden i närheten. Jag älskar havet. Svarade han utan att ta blicken från vägen.

Jag log till svars. Mer behövdes inte. Stämningen i bilen blev aningen blyg. Att ta med en tjej till stranden när det snart är solnedgång är bland det mest romantiska man kan göra, det visste både Justin och jag. Det vet alla.

Efter en stund så kunde jag se i ögonvrån hur han kollade på mig och log. När jag kollade åt hans håll så brast han ut i skratt.

- Vad är det? Frågade jag förvirrat.

- Inget.. Svarade han och skrattade lite till.

- Justin..... Säg!

- Du är så söt bara... Det var bara det. Sa han samtidigt som han parkerade bilen. Jag kände hur jag blev högröd i ansiktet så jag skyndade mig ur bilen.

- Kom! Sa han och småsprang ner till vattnet.

- Gud vad vackert det är! Sa jag och fäste blicken på den rosa/röda horisonten.

- Jag vet. Det är min absoluta favorit tid på dygnet det här. Speciellt om man har en sådan vacker utsikt som denna sa han och jag trodde han kollade på solnedgången, men när jag vände mig åt hans håll så stod han och kollade på mig och log. Vi stod båda tysta en stund tills jag sa:

- Du vet exakt hur man charmar en tjej du!

- Jag gör mitt bästa. Svarade han och började gå ut på piren tills han kom längst ut och då satte han sig ner och lät benen hänga fritt. Jag följde efter honom och satte mig bredvid.

- Tack för att jag kan vara mig själv med dig. Sa han helt plötsligt.

- Vad menar du? Frågade jag.

- Ja... Jag menar precis som det låter. Det är inte ofta jag träffar en tjej och umgås med henne under en kväll och känner mig såhär bekväm med henne efter en sån här kort tid. Jag måste erkänna att jag var orolig att det skulle gå åt helvete. Men jag chansade och det känns bra. Sa han utan att släppa blicken från solnedgången.

- Jag är glad att du chansade. Svarade jag och kollade på honom.

Han svarade inte. Han kollade istället ner på min hand som låg i mitt knä och la sedan sin egen hand över den.

Medans Justin var iväg och fixade sig så satt jag och Sofia och spelade tvspel med dansarna. Vi körde ett par omgångar och jag fick möta Nick och vann otroligt nog mot honom. Resten av killarna kunde inte sluta skratta och retades hejdlöst med stackarn. Jag och Sofia röcks med och skrattade också tills tårarna sprutade.

- Det där ska du få för! Sa Nick och började tillslut skratta han med.

Efter en halvtimme så kom Justin tillbaka med nytvättat hår, nya kläder (en grå hood-tröja, mörka jeans och en svart keps) och en lagom dos med parfym. Jag satt med hakan i golvet tills Sofia nöp till mig i armen.

- Nej du drömmer inte! Sa hon och skrattade.

Jag skärpte till mig och slet med motvilja bort blicken från Justin.
- Voila! Som en ny människa! Sa han och snurrande runt.

Vi alla gav honom en liten applåd och reste oss sedan för att ge oss iväg.

- Jag gillar verkligen inte att duscha i arenan, det känns så oprivat, det gick liksom inte ens att låsa dörren!! Om inte Kenny hade stått utanför och vaktat så hade vem som helst kunnat kliva in liksom haha. Sa Justin och skrattade lite.

- Ja, Emilia var påväg att göra det hela tiden. Vi fick nästan hålla i henne så att hon inte skulle springa in till dig! Sa Nick och alla började skratta.

- Nej nej nej.... Det stämmer inte!! Sa jag snabbt.
- Haha jag sa ju att du skulle få igen! Sa Nick.

- Vadå få igen? Frågade Justin nyfiket.

- Emilia vann över Nick!!!! Sa Michael och pekade på tvspelet.

- Nej? Ni skämtar? Du är freaking amazing!!! Sa Justin och kramade mig.

- Ingen vinner över Nick så han har blivit riktigt självgod! Hoppas du tog ner honom på jorden lite nu! Sa Marvin och skrattade samtidigt som han puttade Nick lite i sidan.

Vi alla började gå mot arenans baksida och gick ut bakvägen och hoppade in i en stor svart bil. Vi blev körda till ett riktigt schysst matställe i närheten där dom serverade allt man kan tänka sig.

När vi gått in och satt oss och fått menyn så bestämde jag mig tillslut för pankakor med sirap och blåbär. Det såg så gott ut och jag hade inte testat american pancakes innan så jag var tvungen och när jag tog första tuggan så förstod jag varför alla sagt att det var så gott - För det var det verkligen.

- Hjälp... Det här var farligt gott! Sa jag.

- Ja! Det är the best thing ever! Höll Justin med.

- Är du en pancake-lover precis som jag? Frågade han sedan.

- Alltså ja... Men det här är första gången jag äter american pancakes. Svarade jag och tog yttligare en tugga.

- VA? Första gången? Oj då har du missat något. Då måste jag nästan ta med dig till the "original pancake house" nån gång! Sa han.

- Deal! Sa jag och gjorde tummen upp.

Efter att vi suttit kvar på resturangen nån timme så var klockan närmare midnatt och alla började gäspa lite smått.

- Dags och röra på sig kanske... Upp tidigt i morgon! Sa Kenny, Justins livvakt.

- True true... Sa Justin och suckade.

- Synd att avbryta något så trevligt bara sa han och kollade på mig men av ren blyghet så tittade jag bort när våra blickar möttes. I ögonvrån kunde jag se hur han log.

Alla reste på sig och gick ut och satte oss i bilen igen.

- Vi kör hem er, säg bara adressen så fixar vi det. Sa Nick till Sofia.

- Åh tack, gud vad snällt!

Vi körde först förbi Sofias lägenhet eftersom den låg närmast och åkte sen mot mig.

- Tack så otroligt mycket för den här upplevelsen, det här är minnen för livet. Tack verkligen. Hoppas vi ses nån gång! Sa jag och vinkade till alla och hoppade ur bilen. Justin böjde sig ut ur bilen och tog tag i min arm.

- Bara så du vet så var jag seriös med att jag måste få ta med dig till ett riktigt pannkaks-ställe. Du måste få prova riktiga pancakes! Sa han och log.

- Skyll på det!! Hörde man inne från bilen och sen en massa skratt.

- Shut up bro! Skrek Justin över axeln på ett skämtsamt sätt.

- Nej men på riktigt! Om du vill så tar jag gärna med dig dit, jag är kvar i en vecka till i LA. Sa han och vände sig om till mig igen.

- Count on me! Sa jag och log.

- Bra, så ska det låta! Vad sägs om i morgon runt två? Frågade han.

- Det låter som en bra idé. Svarade jag.

- Bra! Jag kommer stå här nedanför din lägenhet prick kl två, be ready! Sa han och gjorde en hairflip innan han stängde igen dörren och jag kunde se bilen rulla iväg.

Fjärilarna hade disco i min mage och jag dansade hela vägen upp i lägenheten och in i sovrummet. Kanske världens bästa dag. Okej, inte kanske. Det här VAR världens bästa dag. Tänkte jag innan jag tillslut somnade.

- Jag vill ge dom här till dig och din kompis! Sa han och gav fram två backstagepass.

- Oj.. Tack så mycket! Svarade jag chockat.

- Jag tänkte att ni kunde hänga här lite efter konserten om ni vill.. Vi i crewet hade tänkt att gå ut och äta nånting också, häng på! Sa han igen och log sådär som bara han kan.

- Ja men visst! Det vore jätte kul, vi e på! Eller Hur Sofia? Sofia nickade tusen gånger och svarade:

- Yes, yes, yes! Vi är absolut på!

- Awesome! Ses efter showen då Sweden! Sa Justin och blinkade till med ena ögat innan han vände sig om och gick tillbaka.

- Vad fan händer Emilia? Vad har vi gjort för att få förtjäna detta? Är det här min lyckodag? Vi kanske borde gå och köpa ett gäng lotter på samma gång.... Shit alltså! Sa Sofia och började hoppa runt i en liten ring. Själv gick jag bredvid och kunde inte sluta le ens en sekund.

      

Vi gick in och slog oss ner på våra platser uppe på läktaren. Vi hade verkligen vunnit ett par kanon platser, trots att det var sittplats så satt vi så extremt nära scenen så vi skulle kunna se om det så låg en knappnål på golvet. Nästan i alla fall. Bredvid oss satt en tjej vid namn Amy som vi började prata en del med.

- Jag har träffat Justin fem gånger. Han känner igen mig! Sa hon på ett lite skrytsamt sätt.

- Aha, gud vad kul! Vi var på Meet&Greet nu precis innan, han var jätte trevlig! Svarade Sofia.

- Eh aha okej... Alltså inte för att var taskig, men känn er inte speciella för att ni fick meet&greet det är inget speciellt med det alls. Sa Amy uppkäftigt samtidigt som hon vände sig om.

Jag och Sofia kollade på varandra och utbytte blickar.

- Inte för att vara taskig, men du ser ut som en pudel med för mycket smink! Viskade Sofia i mitt öra och jag började skratta hysteriskt. Amy vände sig om och kollade på oss.

- Vad sa du?

- Nej jag sa bara att.... Ehm... Att du verkligen är.. Ehm.. SÖT! Klurade Sofia fram.

- Det får jag höra ofta. Justin tycker också det. Svarade Amy och log överlägset.

- Jaha, vad snällt av honom att säga så! Sa Sofia

- Nja... Alltså han inte sagt det. Men det märker man, du vet. Svarade Amy och vände sig om igen för att visa att samtalet var över.

Jag och Sofia satte oss ner och struntade i Amy. Efter nästan yttligare en halvtimme så släcktes lamporna och konserten drog igång. Arenan fylldes med hysteriska skrik när den vita metallbollen kom fram samtidigt som det sprutades ut mängder med vit rök och inte långt där efter kunde man höra Justin ta ton till första versen i "Love me".

Jag ber om ursäkt för att jag varit så seg med den här delen. Men här kommer den!
Som ni kommer märka så har jag börjat skriva i "jag form". Så i stället för att skriva "Emilia" så skriver jag helt enkelt "jag". Enjoy! :)

Jag och Sofia vart hänvisade till en speciell ingång för dom med vip-pass och väl inne i byggnaden så fick vi först vänta i tjugo minuter på att något skulle hända innan vi vart förda till rummet där M&G-mötet skulle äga rum. Det var vi två och ett tiotal andra tjejer som var några år yngre där. Rummet var halvstort med några bord uppskjutna mot väggarna, ett par soffor och några stolar. På borden stod det flera vattenflaskor samt en del skålar med lite snacks. Vi slog oss ner i en utav sofforna i väntan på att Justin skulle dyka upp. Tillslut så började folket i rummet att resa sig upp, det märktes att det var nått på gång.

- Dåså nu har vi fått det klart att Justin kommer in hit vilken sekund som helst! Sa en blond kvinna till alla i rummet och man märkte direkt hur stämningen rummet blev mer spänd.
- Jag vill att ni alla stället er i en halvmåne och även står kvar så när Justin kommer in. Han kommer gå fram till er alla en och en så att ni får det ni vill ha signerat och sen kommer ni att kunna ta bilder med honom efteråt. Men glöm inte att allt sker på våra villkor så ni ska inte göra något förhastat för då kommer ni få gå ut ur rummet. Sa den blonda kvinnan med en högre röst den här gången.

Jag tittade på Sofia och vi båda började småskratta lite.

- Det här är det sjukaste jag har varit med om... På riktigt... Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till!!!! Sa jag till Sofia som precis skulle svara när en dörr öppnas och Justins livvakt Kenny kliver in. Några steg efter honom kommer två män jag inte kände igen och efter dom två så kom tillslut Justin. En mindre våg av småskrik fyllde rummet samtidigt som två tjejer flippade ur totalt och började gråta hejdlöst. Inget utav det verkar bekymmra Justin, han skrattade till lite och log som aldrig förr. Han var så snygg och framförallt stilig på något sätt. På sig hade han en beige stickad tröja, svarta jeans och svarta sneakers.

Tröjan som Justin hade på sig.

- Hey! Är ni taggade inför kvällens konsert? Frågade han när han ställt sig framför den lilla halvmånen som vi bildat.
- Jaaaaa! Svarade alla i kör på varandra.

- Awesome! Det kommer bli en grym show, I promise! Sa han och började sedan gå åt vänster för att börja signera.

- You're so cute!!!! Utbrsiter jag plötsligt helt utan att tänka. Justin stannade upp och kollade på mig.
Jag blev helt stel i kroppen och hann tänka tusen tankar innan Justin svarade:

- Oh thank you sweetie! Och så avfyrade han världens största leende.

Vi höll kvar våra blickar ett bra tag innan den blonda kvinnan sa att Justin nu skulle signera det vi önskar och bad honom börja. Sofia röck tag i min arm samtidigt som hon skrattade hejdlöst.

- Hur tusan tänkte du där? Modigt Emilia, modigt! Sa hon mellan skratten.

- Helvete jag vet inte vart det kom ifrån det bara kom. Svarade jag högröd i ansiktet samtidigt som Sofia klappade mig på axeln och fortsatte att skratta lite. Jag vände mig om och helt plötsligt så stod Justin där max trettio centimeter framför mig. Jag fick mig en liten chock och måste ha sätt aningen rolig ut för Justin började skratta.

- Säger du alltid vad du tycker på det där viset? Frågade han och skrattade lite till.

- He..ee..he! Var allt jag fick ur mig.

- Tack för komplimangen i alla fall! Sa han glatt.

- Varsegod! Svarade jag lite mer förståeligt den här gången och gav honom sedan skivorna som jag ville att han skulle signera. När han gick vidare till Sofia så stod jag fortfarande stel som en pinne och andades in vinden utav hans parfym som nådde min näsa när han passerat. Han luktade som förväntat väldigt gott.

- Okej tjejer, nu är det dax att ta lite kort då. Ställ er i en tydlig kö åt det hållet. Ropade den blonda kvinnan och pekade åt höger medans Justin ställde sig lite längre bort.

Sofia var först fram av oss två och vi började disskutera vilken kamera vi skulle använda när Justin plötsligt avbryter oss.

- Vilket land är ni ifrån? Han vart antagligen nyfiken när han hörde att vi pratade ett annar språk.
- Sverige! Svarade jag snabbt.

- Åh coolt! Sa han.

När var det min tur att ställa mig bredvid honom och ta ett kort så frågade han:

- Är det inte en väldigt jobbig resväg från Sverige och hit för att bara se en konsert?

- Nja alltså jag bor här! Svarade jag och skrattade lite.

- I see! Tusan då, jag som trodde du åkt hela vägen från Sverige för att se mig! Sa han på ett skämtsamt och lite flörtigt sätt.

- Jasså, nej inte riktigt. Men om så varit fallet så hade det garanterat varit värt det! Svarade jag och log.

- Nu är det din tur! Sa den blonda kvinnan och pekade på personen som stod näst i kö.

- Kan jag bara få en snabb kram? Frågade jag Justin.

- Självklart! Sa han och gav mig den bästa kramen jag någonsin upplevt.

- Eftersom att du tidigare var så öppen med vad du tyckte så tänkte jag köra på samma stil och bara passa på att säga att det är som folk säger.. Sverige har verkligen dom mest vackra tjejerna! Viskade han lite diskret i mitt öra innan han släppte taget om mig. Jag log till svars innan jag gick där ifrån.

Sofia stod en bit ifrån och hoppade nästan på mig när jag kom fram till henne.

- Emiliaaaaaaa vad sa han? Jag såg er! Jag såg er nog!! Halvskrek hon nyfiket. Jag skrattade åt henne samtidigt som jag satte mitt pekfinger över munnen för att försöka få henne att tystna lite.

- Han sa att ryktet om att vi svenskar är dom vackraste tjejerna är sant! Sa jag och smålog.

- Åh herregud..... Jag tror jag svimmar!! Sa hon samtidigt som hon halv la sig ner på golvet och låtsades att svimma.

- Sooofiaaaaaa! Du skämmer ut oss! Sa jag mitt i skrattattacken som hennes beteende orsaktat.

När vi båda skärpt till oss så upptäckte vi att Justin inte längre var kvar i rummet men till vår stora lättnad så kom han in igen efter nån minut.

- Ja dåså, då var den här trevliga lilla stunden över tyvär! Ni kan nu krama Justin hejdå och sen gå ut genom den röda dörren åt höger. Ropade den blonda kvinnan och försökte överrösta oss alla.

Det sprang fram ca sju tjejer på samma gång och överföll Justin med kramar så att Kenny fick rycka in och försiktigt bända bort deras armar från en skrattade Justin.

- Easy girls, jag är kramsugen nog så att ni alla kommer få en hejdåkram! Sa han och vände sig åt vårat håll och sa:

- Maybe the swedish girls wants a hug too? Och så drog han till med en hairflip.

Sofia småsprang fram mot honom och gav honom en kram och jag gjorde likadant och vinkade sen hejdå.

- Vilken charmör alltså! Sa Sofia när vi började gå mot dörren.

- Om han är! Det här kommer jag kunna leva på resten av livet! Svarade jag och log åt tanken på vilken oförglömlig upplevelse detta var.

När vi gått ut genom dörren och hunnit komma en bit i en lång korridor så hör jag plötsligt:

- Vänta!

Jag vänder mig och där står Justin med andan i halsen.

- Jag glömde en sak! Sa han....

Hela dagen hjälpte Emilia till i sin morbrors klädsbutik. För en tjej som gillar mode så var det ingen större kraftansträngning. Speciellt inte när kändisar som Lauren Condrad från The Hills entrar affären och börja kika på kläder.

Emilia vart aningen starstrucked och hörde inte att hennes mobil ringde för ens hennes morbror sa att den ringt tre gånger redan. Utan att flytta blicken från Lauren så tog hon upp mobilen och svarade.

- Ihhhhhhhhhhhhhhhhhhh!!! Alltså freaka inte ur nu Emilia! Men du kommer ALDRIG tro det här!!! Skrek Sofia i örat på Emilia.

- Eh... Aj.. Hej på dig med! Svarade Emilia.

- Nej, inte hej på mig, hej till Justin!!!!!!!! Skrek Sofia.

- Men va? Vad pratar du om? Jag har inte tid jag kändis-spanar! Svarade Emilia och tittade återigen åt Laurens håll som nu fick hjälp utav Emilias morbror att välja rätt storlek.

- Vi vann! Vi vann! Vi vann! VI VANN!!!!! Skrek sofia till svars.

- Har du druckit eller? Vad pratar du om? Vadå vann? Svarade Emilia förvirrat.

- VI SKA PÅ JUSTINS KONSERT PÅ LÖRDAG!!! RADIOKANALEN RINDE NYSS UPP MIG!!!!

- Nej??? Sofia ärligt, ljug inte nu!!!! Skrek Emilia tillbaka.

Hennes morbror och Lauren kollade fundersamt upp.

- VI VAAAAANNN!!!!!! Skrek Sofia.

- VI VAAAAANNNN!!!!! Skrek Emilia tillbaka.

- Inte nog med det Emilia.... Svimma inte nu..... Vi fick vipbiljetter!!!

- Neej???? Betyder det vad jag tror det betyder?? Svarade Emilia.

- MEET&GREET!!!!!! Skrek Sofia tillbaka och tillsammans bröt dom ut i ett hysteriskt tjut som varade i säkert en minut.

I bakgrunden stod Lauren och Emilias morbror lika förvirrade båda två.

- Ehm... I'm sorry.... She got Bieberfever, that's all i can say. Sa Micke och tittade ursäktande på Lauren.

- Oh really! That totally makes sense, he's a cutie! Sa Lauren och skrattade.

När Emilia lugnat ner sig en aning så bad hon sin morbror om ursäkt tusen gången för att hon betett sig på ett vis som en 18åring faktiskt inte borde göra i normala fall . Men det här var inget normalt fall, det började sakta men säkert gå upp för henne att hon faktiskt skulle få träffa Justin om 4 dagar. Helt otroligt tänkte hon för sig själv. Ska JAG träffa Justin Bieber? Hur ska jag hinna berätta för honom att han är min absolut största inspirationskälla och vilken fantastisk människa han faktiskt är?

Dagarna gick i slowmotion precis som det brukar göra när man längtar efter något sådär extremt mycket. När lördagen väl kom så hade Emilia och Sofia bestämt sig för att mötas hemma hos Emilia och göra sig i ordning tillsammans. Klädvalet var ett stort bekymmer. Dom ville inte vara allt för uppklädda men ändå snygga. För Emilia fick det bli ett par tighta svarta jeans och en söt topp till, väldigt enkelt men samtidigt helt okej. Det var varmt ute så allt för mycket kläder kunde hon inte ta på sig, även fast konserten skulle äga rum på kvällen.
Efter mycket fix och trix hemma så hoppade tjejerna äntligen in i en taxi och började åka mot Staples Center...

Emilias outfit på ett ungefär. Lite mer smycken och kanske andra skor! Plus nån snygg jacka att ta på sig om det blir för kallt.